Utvecklingsmedlen som försvann

I februari i år överraskades kommuner och regioner av beskedet att årets utvecklingsmedel för kvinnofrid inte skulle tilldelas. Året hade redan inletts och för många kom detta som en kalldusch eftersom de hade planerat insatser och aktiviteter som nu stod utan finansiering. Vi på Amphi pratade med flera som var förbryllade över vad som hade hänt, varför informationen kom så sent, och hur de nu skulle gå vidare. Därför beslutade vi att intervjua Elin Holmberg från Sveriges kommuner och regioner, som är handläggare för SKR:s kvinnofridssatsning, för att försöka få lite klarhet.

VARFÖR KOM BESKEDET SÅ SENT OM ATT MEDLEN INTE SKULLE DELAS UT?

– Vi vet inte riktigt vad som hände, men det är tydligt att varken SKR, Socialstyrelsen, Länsstyrelserna eller Myndigheten för vård och omsorgsanalys, som har regeringens uppdrag att utvärdera utvecklingsmedlen och det nationella kompetensstödet, fick någon information om att utvecklingsmedlen skulle upphöra.

I samtal med tjänstemän på regeringskansliet menar de att utvecklingsmedlen skulle upphöra 2022 på grund av kritik från kommuner och regioner, bland annat på grund av kortsiktigheten i ettåriga bidrag. Samtidigt nämns att satsningen med utvecklingsmedlen och det nationella kompetensstödet skulle fortsätta enligt regeringens åtgärdsplan som publicerades 2021 och omfattade perioden 2021-2023. Utvecklingsmedlen har funnits sedan 2007, och eftersom staten inte har finansierat kvinnofridsområdet i enlighet med finansieringsprincipen (vilket innebär att inga nya obligatoriska uppgifter från staten får införas utan medföljande finansiering till kommuner och regioner), har dessa medel varit ett sätt att kompensera för det.

VAD SER NI FÖR KONSEKVENSER FÖR KOMMUNER OCH REGIONER NÄR MEDLEN FÖRSVANN?

– Det är särskilt problematiskt att utvecklingsmedlen försvann just nu, när kommuner och regioner, precis som resten av samhället, står inför svåra ekonomiska tider. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är av livsviktig betydelse och behöver intensifieras. Det lagstadgade ansvaret utförs naturligtvis, men från våra medlemmar hör vi att det finns en risk att det framgångsrika utvecklingsarbetet som pågick kommer att avstanna. Det finns en minskad möjlighet till utbildning och fortbildning, vilket på sikt kan leda till försämrad kompetens inom området.

VAD HÄNDER FRAMÖVER? SER NI MÖJLIGHETER TILL NYA MEDEL ELLER ANNAT STÖD?

– En ny reform som gäller skyddat boende är planerad, och den kommer att finansieras genom generella statsbidrag till kommunerna. SKR och våra medlemmar anser dock att reformen är kraftigt underfinansierad. Det finns även statsbidrag som kommunerna kan ansöka om för att arbeta med att skapa permanent boende för våldsutsatta och för projekt och verksamheter som arbetar förebyggande mot våld. Dessa ansökningar kräver dock tid och resurser för att drivas och återrapporteras. Vi ser att många kommuner och regioner inte har kapacitet att hantera detta i de krävande tider de står inför.

Kommuner och regioner har ett betydande ansvar när det gäller att förebygga våld, stödja utsatta och rädda liv. Långsiktiga ekonomiska förutsättningar är avgörande för att detta arbeta ska kunna fortgå och hålla kvalitet.

☞ Vill du få nyheter kopplade till kommuner och regioners arbete med våld i nära relationer och förebyggande arbete mot våld? Vi gör ett särskilt utskick med aktuella nyheter till dig som jobbar strategiskt med våld. Klicka här för att anmäla dig så håller vi dig uppdaterad!