Vad är maktmedveten kommunikation?

Maktmedveten kommunikation är en kommunikationsstrategi som syftar till att identifiera och undvika oavsiktliga eller omedvetna former av diskriminering och stereotypisering i kommunikationen. Det handlar om att vara medveten om vilken makt en person, organisation eller grupp har i ett sammanhang och hur den maktrelationen kan påverka kommunikationen och relationen mellan människor.

Emmanuelle Sylvain och Wendy Francis är experter på maktmedveten kommunikation och post-koloniala perspektiv på Amphi.

– Att ha en maktmedveten kommunikation innebär att man kommunicerar på ett sätt som visar att man förstår att det finns mekanismer som garanterar att vissa personer inte bara får en maktposition, utan också stannar i den. Det sker på bekostnad av en större grupp som ofta lider av bristande handlingsfrihet. Kommunikation är en viktig del av att strukturera en gemenskap eller en samhällsgemenskap. Det kan skapa sammanhållning inom grupper, men det kan också göra skillnad mellan människor och grupper och därmed vara segregerande och diskriminerande.

– I grund och botten handlar maktmedveten kommunikation om att ifrågasätta och undersöka de invanda mönster som på ett eller annat sätt kan störa budskap och rent av riskera att vi kommunicerar fel, förvrängt eller reproducerar skadliga idéer. Första steget är att bli medveten om makt, nästa steg i kommunikationsarbetet är att producera maktkritiskt innehåll och bild, text och budskap. Maktmedveten kommunikation är inte en fråga om att ”göra gott”, utan att ur ett rättviseperspektiv gestalta kroppar, platser, historia och personer på ett respektfullt sätt som bättre stämmer överens med verkligheten.

Det finns många fördelar med att använda sig av maktmedveten kommunikation. Här är några av de viktigaste fördelarna:

Stärkt samhällsansvar

Genom att använda maktmedveten kommunikation kan företag och organisationer också visa att ni tar ert samhällsansvar på allvar. Genom att kommunicera på ett inkluderande sätt kan man visa att man är medveten om de utmaningar och problem som samhället står inför.

Stärkt varumärke

Maktmedveten kommunikation kan hjälpa företag och organisationer att bygga förtroende och ett starkare varumärke. Genom att kommunicera på ett inkluderande sätt, som visar att man är medveten om maktrelationer och normer. Det kan leda till att fler personer känner sig inkluderade i företagets eller organisationens värderingar och känner en starkare koppling till varumärket.

Bättre kundrelationer

Maktmedveten kommunikation kan också hjälpa företag och organisationer att bygga bättre kundrelationer. Genom att kommunicera på ett inkluderande sätt kan man visa att man bryr sig om alla kunder, oavsett kön, ålder, rasifiering eller sexuell läggning. Detta kan leda till ökad lojalitet från kunder, invånaare, brukare , givare och andra målgrupper.

Ökad kompetens på arbetsplatsen

Genom att använda maktmedveten kommunikation i sin externa kommunikation kan företag och organisationer också locka till sig och behålla talangfulla medarbetare från olika bakgrunder och erfarenheter. När man kommunicerar inkluderande värderingar och visar att man är medveten om maktrelationer och normer, kan man skapa en arbetskultur som uppmuntrar mångfald och inkludering.

Att granska kommunikationen är ett viktigt första steg för att förstå vilka maktförhållanden och normer som upprätthålls genom språk, bilder och berättelser. Genom att analysera språket och den visuella kommunikationen kan man upptäcka vem som har makten i berättelsen och vilka grupper som ges en aktiv respektive en passiv roll.

Wendy vägleder personer i praktiska metoder för att utveckla kommunikationen:

– Du kan redan i skissfasen av en text, eller det innehåll du ska ta fram, funderar på hur det tilltänkta innehållet kan landa hos mottagaren. Fråga dig exempelvis; ”vem kan känna igen sig och känner sig självklar i den här reklamannonsen eller informationen på hemsidan?”, ”vad säger bilderna jag delar om den situation jag vill skildra?”

Emmanuelle ser ofta att hur berättelser som skapas i syfte att väcka engagemang återskapar stereotypa föreställningar och ojämlika maktförhållanden.

– I ett uppdrag som vi genomförde åt en NGO granskade vi deras berättelser om det arbete som de bedrev i länder utsatta för fattigdom. Det visade sig att NGO:s egna medarbetare beskrevs som aktiva parter, de utförde saker, medan dem de hjälpte omskrevs i passiv form, de beskrevs som passiva mottagare av de aktiva insatser. I själva verket är personer som lever i utsatthet ofta mycket aktiva och gör en stor mängd saker för att överleva eller klara av sin situation. De utför handlingar och fattar beslut som kan vara långt mycket mer aktiva och svåra än de insatser som tillresta medarbetare inom en NGO gör. Det här sättet att berätta förstärker diskriminerande föreställningar redan ojämna maktrelationer. De förvränger verkligheten.

Genom att granska kommunikationen kan man identifiera och utmana de normer och maktförhållanden som upprätthålls genom språk, bilder och berättelser.

Det kan vara svårt att veta var man ska börja, som mycket annat förändringsarbete är det flera steg som behöver komma på plats. Emmanuelle vet hur lätt det är önska sig en snabb lösning, men att man vinner på att göra det här arbetet ordentligt.

– För att komma igång med maktkritisk kommunikation på ett konkret sätt behöver arbetet förankras hos alla medarbetare för att de ska förstå vikten av ett perspektivskifte. Sedan behöver man genomföra en granskning av verksamhetens kommunikation, skapa en plan för att ändra kommunikationen där det behövs och genomföra åtgärder. För att lyckas med detta arbete är det viktigt att få stöd från ledningen och att arbetet ges samma vikt som andra centrala arbetsområden.

– Det är viktigt att vara ärlig i arbetet och leva upp till det ni säger att ni står för. Ni behöver sträva efter att hela tiden vara beredda att ändra de kommunikationsformer som riskerar att exkludera och diskriminera. Var också beredd på att följa upp och förändra kommunikationen efter hand som maktförhållandena och världen förändras.

Wendy har sett många exempel på hur bra arbetet kan bli när man lägger tid och resurser på rätt saker.

– Lägg resurser på kommunikationsarbetet. Både kunskap och tid behövs för att tänka nytt kring kommunikation och se till att involvera hela verksamheten. Var inte rädda för att ta in externt stöd för att vägleda er i arbetet.

Hon tipsar om tre centrala hållpunkter för att arbete ska bli verkningsfullt:

⫸ Fokusera på hela kommunikationen och inte på enstaka tillfällen som exempelvis specifika temadagar.

⫸ Kommunicera ert ”varför”, vad motiverar er att kommunicera mer inkluderande och maktmedvetet? Låt era kunder, konsumenter, klienter, följare och brukare ta den av era tankegångar – och bjud in till samtal om det.

⫸ Jobba långsiktigt för att undvika att ”släcka bränder” när det krisar: Det händer att företag begår misstag, men låt stanna inte vid krisen, utan hantera den ärligt. Visa på att ni kan ta kritik och feedback, och gör nåt konkret med den erfarenheten!

Amphi är en expert inom maktmedveten kommunikation med fokus på antidiskriminering. Vi samarbetar med olika organisationer, stora och små, och har erfarenhet av att arbeta med olika typer av verksamheter. Vi hjälper till att starta upp arbetet och visar hur man går tillväga, men vårt mål är att organisationerna själva ska kunna ta över arbetet. Vi följer också upp och ger stöd längs vägen.

Tre centrala delar som Amphi stöttar verksamheter med är:

a)    Utbildning & workshop i inkluderande berättande och innehållsproduktion. Genom kunskapshöjning hjälper vi företag och organisationer att etablera ett maktmedvetet förhållningssätt. Vi jobbar kreativt genom olika övningar, utgår från case som är relevanta för verksamheten. Amphis utbildningar och workshops passar personer som jobbar operativt med kommunikation, men också för pressansvarig och de som jobbar med insamlingsfrågor.

b)    Maktkritisk granskning: Det kan vi bland annat göra genom analys av hemsida, reklamannonser, sociala medier och annat externt material. Vi undersöker befintligt material och mäter påverkan.

c)    Handlingsplan, strategiarbete och uppföljning: För att arbetet ska ske långsiktigt och hållbart utformar vi strategiska handlingsplaner och följer upp arbetet så att verksamheten bättre kan svara på frågan; gör vi det vi behöver för att nå de målgrupper vi säger att vi vill nå?

Maktmedveten kommunikation är en strategi som innebär att medvetet använda sin kommunikation för att belysa och motverka orättvisor och ojämlikhet. Det är en viktig del av arbetet med att skapa en inkluderande arbetsplats och främja mångfald och jämlikhet i samhället i stort. Genom att använda maktmedveten kommunikation kan företag och organisationer visa sitt stöd för människor som historiskt har blivit marginaliserade. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om att ta ansvar för sin kommunikation och visa en äkta vilja att skapa en bättre och mer inkluderande värld. Genom att använda maktmedveten kommunikation kan företag och organisationer stärka sitt varumärke, locka till sig talanger och öka sin relevans på marknaden och i samhället.