Viktiga erfarenheter från samordnare som arbetar strategiskt mot våld

Vi på Amphi har under de senaste åren jobbat en hel del med fokus på det strategiska arbetet mot våld i nära relationer. Vi har utvecklat en fördjupningskurs specifikt för samordnare, stöttat kommuner i arbetet med att ta fram handlingsplaner och lett handledningsgrupper där de strategiska utmaningarna kopplat till våld i nära relationer fått ta stor plats.

Lisa Malmberg hos oss har varit med och drivit arbetet under året och vi tänkte därför passa på att ställa några frågor till henne om vilka erfarenheter hon fått i mötet med samordnare runt om i landet.

– Något som har blivit tydligt för oss när vi träffat samordnare och strateger under fördjupningskursen är att många har otydliga och svåra uppdrag där förväntningar och krav på vilket arbete som ska åstadkommas ofta inte hänger ihop med det mandat och förankring de har. Exempelvis kan en samordnare eller strateg som är anställd av socialförvaltningen ofta jobba mot mål även för andra förvaltningar, mål som då inte är förankrade i förvaltningsledningarna och därför blir svåra att nå.

– För de som har en kommunövergripande placering kan det istället vara svårt att få kontakt och samverkan med socialförvaltningen eftersom de hamnar för högt upp i kommunstrukturen. För de samordnare och strateger som har både en strategisk roll och en operativ roll, är det lätt att det strategiska arbetet konstant bortprioriteras. Ofta är samordnarrollen också en relativt ensam roll och det kan vara svårt att få stöd i de utmaningar som man sitter med.

– En aktuell utmaning just nu är förstås också att utvecklingsmedlen försvunnit, något som gör att mycket kompetensutveckling och utvecklingsarbete nu riskerar att försvinna eftersom arbetet med att uppfylla det lagstadgade ansvaret enligt socialtjänstlagen behöver prioriteras, det vill säga det akuta operativa stödet.

– För att säkerställa att alla som utsätts för våld får det stöd och skydd de har rätt till behöver kommunerna ha en tydlig strategi. Det operativa arbetet riskerar att fungera sämre utan det strategiska arbetet. Utan en tydlig övergripande strategi riskerar vi också att både det strategiska och det operativa arbetet sker utan integrerade perspektiv, där våldsutsattas olika livsvillkor lyfts fram och tas fasta på, det vill säga att våldsutsatta personer lever med olika livsvillkor och har olika behov av stöd och insatser.

– Konsekvensen kan då bli att vi missar de våldsutsatta personer som lever med till exempel en funktionsnedsättning, eller har en beroendeproblematik eller är i behov av andra insatser än de som erbjuds.

– Jag och min kollega Narges Ravanbakhsh kommer under våren att för tredje gången anordna kursen ”Strategiskt arbete mot våld i nära relationer” där målet är att ge fördjupad kunskap och handledning men framförallt skapa ett sammanhang och plats för erfarenhetsutbyte, stöd och pepp samordnare och strateger emellan.

– Under kursen skapar vi möjlighet till samtal kring det strategiska arbetet mot våld och dess ramar och utmaningar. Vi hjälps åt att definiera vad som ingår i uppdraget som samordnare eller strateg för en kommuns arbete mot våld i nära relationer och hur detta arbete kan göras hållbart, långsiktigt och verkningsfullt. Vi ger också kunskap kring intersektionella perspektiv på våld i nära relationer och verktyg för att jobba med inkluderande processer som främjar delaktighet och integrerade perspektiv på våldsutsatthet.

☞ Är du intresserad av att delta i kursen ”Strategiskt arbete mot våld i nära relationer”? Anmäl dig här! ✔

☞ Vill du följa vår bevakning av frågorna kring det strategiska arbetet inom våld i nära relationer? Klicka här för att skriva upp dig på vår maillista så missar du aldrig en artikel! ✔