Kreativa metoder i arbetet för social hållbarhet

Många utav oss existerar i en tillvaro där samvaro och kommunikation med andra är en del av vardagen. På arbetsplatsen, i skolan, föreningslivet, idrottslaget eller bara i den egna privata sfären. Oftast behöver vi varandra för att få saker och ting att gå ihop, och det gäller i synnerhet inom arbetslivet. Vi måste kunna kommunicera med varandra, sätta oss in i varandras upplevelser och behov, tillsammans möta utmaningar, hantera förändringar och utvecklas i samförstånd. Och det är inte alltid det allra lättaste.

Kreativa metoder ska underlätta för just detta genom att aktivera den kreativa hjärnan som öppnar våra associationsbanor och gör att vi kan se saker på nya sätt. På Amphi har vi arbetat med kreativa metoder sedan starten 20 år sedan. Till vår hjälp har vi haft experter inom kreativa metoder och den som varit och är vår främsta nestor är dramapedagogen och handledaren Katrin Byréus. Hennes bok Kreativa metoder (Liber 2012) är en husbibel på Amphi och vi återkommer till henne när vi vill ha påfyllning och kompetensutveckling. Vi konstaterade precis att vi anlitat Katrin för kurser och handledning i mer än 10 år och tyckte det var dags för en frågestund för att få höra mer om hennes expertis och perspektiv.

— Först och främst är kreativa metoder ett sätt att starta samtal på som erbjuder fler språk. Det är metoder som gör att vi skapar andra samtalsmönster, får möjlighet att visa vår kompetens, får träna på nya sätt att agera i faktiska situationer och som möjliggör att fler kommer till tals.

— Rent konkret kan metoden innebära något så till synes enkelt som att övningsledaren sprider ut några köksföremål på ett bord och ber deltagarna att välja ett som de kan associera till en nöjdhet nyligen med sin egen arbetsinsats på jobbet och sedan reflektera tillsammans över framgångsfaktorerna kring det. En lärare kan till exempel välja en tesil och säga: ”jag hade planerat ett långt teoriavsnitt till gruppen idag, men jag märkte hur trötta de var av ett prov på förmiddagen så jag silade ner innehållet till något de kunde ta emot.” Framgångsfaktorerna varuppmärksam närvaro och empatisk flexibilitet hos läraren. Eller så kan det vara en mer avancerad övning så som forumspel där hela situationer iscensätts och alternativa scenarion och handlingar jobbas fram i ett associativt och gemensamt kreativt arbete.

— Kreativa metoder är ett sätt att skapa en demokratisk arena där folk känner sig inkluderade och kommer till sin rätt, det är relevant på alla arbetsplatser. I kreativa metoder ingår rörelse och det händer något när vi får röra på oss. Till skillnad från att sitta still och lyssna på en föreläsning aktiveras vi och för många innebär det en helt annan nivå av deltagande och möjlighet att ta till sig såväl information som insikter och reflektioner.

— I människovårdande yrken är det särskilt viktigt att få sätta ord på sina känslor och uttrycka sin egen kompetens. Med hjälp av kreativa metoder kan hela personalgrupper lösa praktiska problem och reflektera över hur allas kompetens kan komma bäst till användning.

— En ytterligare aspekt är att få fysiskt träna sig för verkligheten och de dilemman som man har i sitt yrkesutövande. Exempelvis används forumspel på polisutbildningen, läkarutbildningen och socionomutbildningen. Det finns evidens på att när sjukvårdspersonal får träna på patientmöten med hjälp av forumspel minskar risken att patienter upplever kränkningar i vården.

Kreativa metoder kräver specifika förutsättningar och en viss typ av ledarskap för att vara verkningsfulla. En sådan förutsättning är att göra metoder som är lagom ovanliga för en specifik grupp eller deltagare. Begreppet är myntat av Tom Andersen, professor i socialpsykiatri, och Katrin Byréus utvecklar betydelsen av begreppet i relation till kreativa metoder.

— När något är lagom ovanligt är det utmanande på ett sätt som gör att man tar sig ur gamla tankemässiga och känslomässiga hjulspår, men också lagom ovanligt för att det ska kännas tryggt och möjligt att delta. Som ledare kan vi ta hjälp av teorin om hjärnans tre motivationssystem; drivsystemet, trygghetssystemet och hotsystemet och hela tiden sträva efter att gruppen ska befinna sig så lite som möjligt i hotsystemet. Att hitta den nivån kräver kompetens, närvaro och fingertoppskänsla från den som leder metoderna. Det går inte att bestämma på förhand vad som blir lagom ovanligt för en grupp, i stället behöver man vara beredd på att anpassa och ändra i sitt upplägg utifrån vad gruppen och deltagarna befinner sig.

Denna flexibilitet och lyhördhet i ledarskapet är en förmåga som vi värderar högt och fortsätter träna oss i på Amphi, och en som vi aldrig blir riktigt klara med. Under hösten fortsätter vår kreativa fortbildning med Katrin och vi ser (nyfiket!) fram emot den!

☞ Blir du nyfiken? – läs Katrins senaste bok Lagom Ovanligt—Handledning med kreativa metoder (Studentlitteratur 2020) som är kurslitteratur på högskolor och universitet.

☞ Vill du veta mer om hur vi på Amphi jobbar med kreativa metoder? Välkommen att höra av dig till oss → info@amphi.se