Utvecklingen av arbetet mot våld i nära relationer – att göra rätt eller göra rätt juridiskt? ENGLISH

Margot Olsson har alltid varit feminist och samhällsintresserad. Hon  har ägnat sitt yrkesliv åt att på en mängd olika sätt förbättra och utveckla stödet till personer som utsätts för våld i nära relationer. 

Vi bad henne att ge oss lite perspektiv på hur arbetet med våld i nära relationer utvecklats sedan 90-talet.

– När det var krig i Balkan under 90-talet, och vi tog emot många migranter, märkte vi att många kvinnor upplevde våld från sina partners. Då började vi inom socialtjänsten att arbeta med frågan och försökte integrera det i det ordinarie sociala arbetet. Jag gillade arbetet med våldsfrågorna och tyckte att det var intressant och viktigt.

– 1996 ville sjukhuset i Malmö göra en kartläggning om kvinnor som hade sökt vård för våld. Där noterades det att södra innerstaden i Malmö hade dubbelt så höga tal när det gällde just detta än andra stadsdelar. Det ledde till flera kartläggningar som visade att majoriteten av våldet som personer sökte vård för var våld i nära relationer. En klar majoritet av de som sökte vård för våld hade gjort en eller flera polisanmälningar tidigare och många var aktuella hos socialtjänsten för ekonomiskt bistånd och beroendeproblematik. Redan då såg vi hur viktig samverkan var och vi förstod tidigt hur våldet i hemmet påverkar barnen.

– Det blev mycket reaktioner på kartläggningarna. Man visste att problemet med våld i nära relationer fanns men inte omfattningen av det. Det ledde till att det togs fram ett handlingsprogram i samråd med flera olika myndigheter.

– Det var betydlig färre socialarbetare förr. Man kände varandra och vi var en mer sammanhållen grupp. Jag upplevde att det var socialarbetare som förut var dem som diskuterade sociala problem och blev tillfrågade av media och att det idag är polis och advokater istället. Socialsekreterare är en betydligt försiktigare grupp idag. Men det är en yrkesgrupp med starkt samhällsengagemang.

– Mycket beror nog på att det idag finns ett större fokus på kvalitetssäkring. Förr var det mer fokus på att göra rätt saker. Idag handlar det mer om att göra rätt rent juridiskt. Socialt arbete innebär ju kontinuerliga bedömningar kring vad som blir bäst för att undvika risker. I det arbetet kan det alltid ske misstag och det är bra att dessa hanteras på rätt sätt. Men vid misstag idag blir det mycket fokus på handlingsplan, rutin enligt lag och juridik och så vidare. Konsekvensen av det blir att många blir räddare och inte riktigt vågar prova saker och ting. Arbetet blir mer styrt och många känner att dom måste ha chefsbeslut. Förr hade man större utrymme som socialarbetare.

– Det finns ett tydligare holistiskt perspektiv nu. Länge hade man olika spår; ett för familjevåld och ett för barnmisshandel. Men det insåg vi ganska tidigt att våldet hänger ihop. När barn bli misshandlade är det lätt att glömma att det ofta också finns en vuxen som blir misshandlad. När det är tvärtom frågar vi alltid om det finns barn med i bilden för vi vet att när våld sker mot en vuxen så är risken stor att barn blir utsatta för våld. Vid barnmisshandel kan det vara svårare att få fram uppgifter om annan typ av våld. Många sluter sig och berättar inte, de blir oroliga för konsekvenserna och rädda att barnen ska tas ifrån dem. Men här är det viktigt med ett holistiskt perspektiv. Finns det våld mot en, finns det våld mot flera.

– Jag är nyfiken på vad som kommer att hända med den nya reformen som träder i kraft i april 2024. Jag har dubbla känslor inför den. Det är bra att det krävs tillstånd för att driva skyddat boendet och att inte vem som helst kan jobba med det.

– Det är också bra att barnen uppmärksammas på ett annat sätt, tex att det ställs krav på skolgång och sjukvård och att inte ha umgänge under tiden man är på skyddat boendet. Det är en säkerhets- och trygghetsfråga.

– Men jag är bekymrad över det här med placeringsbesluten och att om det finns en annan vårdnadshavare så måste denne ge samtycke. Om då vårdnadshavaren är våldsutövare så kommer den väldigt sällan ge samtycke. Då kommer det istället bli ett omhändertagandebeslut och beslutet kommer bli mer byråkratiskt och kräva fler socialsekreterare. Jag är rädd att det kommer att leda till att personer utsatta för våld i nära relationer inte söker hjälp. I grunden är det rätt tänkt. Det är för att skydda barnen, men det finns risker som att man inte har tagit hänsyn till. Dessutom är reformen kraftigt underfinansierad. 2017 bedömdes att det behövs 6 miljarder, nu är det endast 3 miljarder.

– Att vi är en del av ett system, på gott och ont. Det finns för- och nackdelar med mycket. Men vi är en del i ett system och hjälper människor vidare så de kan få rätt stöd.

– Jag vill också nämna vikten av att arbeta med det unga partnervåldet. Det är många som blir utsatta eller utsätter andra för våld väldigt tidigt i livet. Att den första kärleken omfattar våld, ja sånt sätter spår.

–Dessutom är det förebyggande arbetet väldigt viktigt. Vi ska skydda och hjälpa men det som vi helst vill är att få folk att sluta använda våld. Här behövs utvärderingar för att hitta rätt metoder när vi arbetar med våldsutövare. Inte bara göra rätt, men även en hjälp som är en hjälp.

– En annan viktig sak är att arbeta långsiktigt. Ofta slutar arbetet för tidigt. Det räcker inte bara med skydd och en ny lägenhet. Vi måste fortsätta längre. Så som kvinnojourerna haft möjlighet att göra. Olika kommuner har olika sätt att jobba på och det är många olika kontakter som behövs för att få rätt hjälp. Det är ett komplicerat system för våldsutsatta att befinna sig i och om de inte får stöd med det finns risken att de går tillbaka till sin våldsutövare. Här behövs samverkan och samordning både mellan myndigheter och mellan olika kommuner.

– Att nämna och jobba med alla de här sakerna är ju som att be om en ”tulipanaros”, det vill säga att det är lättare sagt än gjort. Men det är ändå det jag vill att de som arbetar mot våld i nära relationer, både vid strategiskt och operativt arbete, tar med sig.

☞ Vill du följa vår bevakning av frågorna kring det strategiska arbetet inom våld i nära relationer? Klicka här för att skriva upp dig på vår maillista så missar du aldrig en artikel! ✔